Samtidigt som jag sitter här och funderar på hur jag kan uppnå den bästa tänkbara plan för att bli rik, sitter en stackare hjälplös på andra sidan jordklotet, utan varken mat eller pengar. Samtidigt som jag bränner iväg pengarna på protein för att bli muskulös, så sitter människor hjälplösa i en existensiell värd där man förlorat allt och bara väntar på att slippa smärtan..

Varför skapade vi en sådan kontrast? Det finns nog en ganska enkel förklaring till detta. ''Ju mer vi konsumerar, ju fattigare blir dem fattiga''. Svårare än så är det inte! Det löjliga är att människor som har flera hundra miljarder kronor, sitter och placerar sin pengar för att bli rikare, när dem i själva verket inte kommer att göra av med pengarna. Girigheten har verkligen tagigt ett fast grepp om dem här människorna, som lever i en drömvärld.

Dem som är så rika att dem kan bränna pengarna i en brasa, eller kanske använda pengarna som toalettpapper, borde skänka bort till dem fattiga. Det är pinsamt att vissa människor ska få vara så överdrivet rika, medans andra inte har mat för dagen. Det borde finnas en gräns om hur rika vi borde få vara, så att andra människor kunde få ett värdigare liv.

''Så tänk på vad du gör, den där extra hamburgaren på Mc Donalds kanske gjorde ett barn i Afrika utan mat i några dygn''..  





Vi hörs imorgon alla glada. ''Keep fight for the poor ones''

/ shb